Om initiativet ”En av oss”
”En av oss” registrerades den 11 maj 2012 och var ett av de första europeiska medborgarinitiativen som stöddes av över en miljon personer.
Organisatörerna krävde att alla människors värdighet, rätt till liv och integritet skulle skyddas från befruktningsögonblicket enligt lag, och man ville stoppa EU-finansiering av verksamhet där mänskliga embryon används, särskilt på områdena forskning, folkhälsa och utvecklingssamarbete.
Efter en kampanj för att samla underskrifter lämnades initiativet in till EU-kommissionen den 28 februari 2014, tillsammans med intyg om 1 721 626 giltiga underskrifter. Organisatörerna träffade företrädare för EU-kommissionen den 9 april 2014, och dagen därpå presenterade de sitt initiativ vid en offentlig utfrågning i Europaparlamentet.
Kommissionen lämnade ett officiellt svar den 28 maj 2014 i form av ett meddelande (se pressmeddelandet). Kommissionen bedömde att EU:s grundläggande lagstiftning (”primärrätten”) redan står upp för allas värdighet, rätt till liv och integritet. Kommissionen påpekade också att EU enbart får lov att använda pengar i enlighet med budgetförordningen, som är en del av primärrätten, och drog slutsatsen att budgetförordningen inte behövde ändras.
Initiativet ”En av oss” är unikt på så sätt att organisatörerna utnyttjade alla möjligheter som står till buds i samband med medborgarinitiativ, genom att lämna in ett lagförslag som innehöll tre lagändringar. Dessutom ledde kampanjen till att sammanslutningen En av oss bildades i september 2013. Denna fristående organisation inrättades för att stödja och fortsätta det arbete som påbörjades genom initiativet.
Registrerat
11/05/2012
Namninsamlingens startdatum
11/05/2012
Namninsamling avslutad*
01/11/2013
* Nytt sista datum till följd av de problem som organisatörerna hade under medborgarinitiativets inledningsfas.
Giltigt initiativ
28/02/2014
Besvarat initiativ
28/05/2014
Hur lyckades initiativet samla tillräckligt många underskrifter?
Kampanjen genomfördes av ett antal sammanlänkade nationella kommittéer runtom i EU som alla anpassade sitt arbete till situationen i det egna landet. Tack vare denna decentraliserade struktur kunde organisatörerna kombinera ett EU-omfattande budskap med kampanjer anpassade till lokala förhållanden.
Organisatörerna lade ned extra mycket arbete i länder där det redan finns ett utbrett abortmotstånd, bland annat Frankrike, Tyskland, Italien, Polen och Spanien. Tack vare den befintliga organisatoriska kapaciteten, de aktiva civilsamhällesnätverken och invånarnas medvetenhet i dessa länder lyckades man få stort stöd och överskrida det minsta antalet underskrifter i hela 18 länder.
Personer med stort inflytande i religiösa kretsar och i civilsamhället, inklusive Vatikanen, stödde initiativet offentligt. Det gav större synlighet och ökade antalet anhängare i hela EU. Nationella ambassadörer och partnerorganisationer hjälpte också till att sprida budskapet och uppmuntrade allmänheten att skriva under.
Organisatörerna fastställde ett antal ambitiösa etappvisa mål. Först koncentrerade man sig på att nå över det minsta antalet underskrifter i sju länder och i ett senare skede på att samla in långt över en miljon underskrifter totalt. Tack vare att arbetet organiserades så väl lyckades man hålla motivationen uppe under hela kampanjen och samla in tillräckligt många underskrifter för att kunna hantera bortfallet av eventuella icke-giltiga underskrifter.
Strategin bakom initiativet
Förberedelser
Kampanjen ”En av oss” startade som ett samarbete mellan icke-statliga organisationer från olika länder med väletablerade rörelser mot abort, däribland Frankrike, Tyskland, Polen, Spanien och Italien. Dessa organisationer kontaktade likasinnade grupper på andra håll i EU och uppmanade dem att inrätta nationella kampanjkommittéer.
För att göra det lättare att samordna arbetet på EU-nivå hjälpte partnerorganisationerna till att finansiera ett centralt kampanjcentrum i Bryssel som hanterade saker som möten, resor och den övergripande organiseringen av kampanjen. Samtidigt ansvarade de nationella kommittéerna för att samla in de resurser de behövde för sitt eget kampanjarbete.
Insamling av pengar och resurser
Initiativet ”En av oss” fick ekonomiskt stöd från tre sponsorer, till ett sammanlagt belopp på 159 219 euro.
Anmärkning: Mer information om finansieringen av ”En av oss” hittar du på webbsidan för initiativet ”En av oss” i registret för EU:s medborgarinitiativ. Endast bidrag som överstiger 500 euro per sponsor behöver redovisas.
Kampanjstrategi
Kampanjen inleddes direkt efter det att initiativet hade registrerats.
I dag kan organisatörer själva välja när de vill påbörja namninsamlingen, på villkor att det sker inom sex månader från registreringstillfället. Insamlingen får sedan pågå i tolv månader. När ”En av oss”-kampanjen inleddes hade denna regel ännu inte införts.
Under de första fem månaderna ägnade organisatörerna största delen av tiden åt att bygga upp de strukturer som krävdes för verksamheten i alla EU-länder. Senare förklarade de att de under denna period lade fokus på att bygga upp den organisationsstruktur som behövdes för att genomföra kampanjen. Först när den strukturen hade kommit på plats satsade man fullt ut på namninsamlingen. Därför samlades nästan alla underskrifter in under det sista halvåret av den förlängda insamlingsperioden på 18 månader.
För att sprida information om kampanjen använde organisatörerna en bred kommunikationsstrategi med både traditionella och digitala kanaler. De skapade en webbplats för kampanjen, kontaktade medier och gav pressintervjuer. Dessutom var de aktiva på sociala medier som Facebook och Twitter. Genom denna mångsidiga strategi lyckades man nå ut över landsgränserna och samla stöd från människor i hela EU.
Namninsamling och kontroll av underskrifter
Kampanjen utgick från en gemensam europeisk strategi, samtidigt som de nationella kommittéerna kunde anpassa sitt arbete till lokala förhållanden. De uppmanades att utse ambassadörer som skulle kunna sprida information om initiativet och få fler personer att skriva under.
Organisatörerna strukturerade sitt arbete kring ett antal, gradvis alltmer ambitiösa, delmål:
- Nå gränsen för det lägsta antalet underskrifter i sju länder
- Samla in en miljon underskrifter
- Nå 1,2 miljoner underskrifter, för att kunna hantera bortfall av icke-giltiga underskrifter
- Nå 1,5 miljoner underskrifter för att stärka det politiska budskapet
- Samla in så många underskrifter som möjligt från så många länder som möjligt
Tack vare denna stegvisa metod kunde man behålla motivationen och arbeta mot tydliga mål under hela insamlingsperioden.
Antal underskrifter för ”En av oss” per EU-land
Initiativet lämnades formellt in den 28 februari 2014, tillsammans med intyg som bekräftade att man samlat in 1 721 626 giltiga underskrifter. ”En av oss” lyckades komma över den nationella tröskeln för minsta antal underskrifter i 18 EU-länder och överskred därmed minimikravet i förordningen om det europeiska medborgarinitiativet med råge.
En fullständig tabell som visar antalet underskrifter finns på kommissionens webbplats för initiativet.
En av de största utmaningarna för organisatörerna var de tekniska problemen med att bygga ett system för insamling av underskrifter på nätet. Under de första åren med medborgarinitiativet erbjöd EU-kommissionen organisatörer hjälp med detta. Den tillhandahöll värdtjänster för namninsamling på nätet (vilket inte krävdes enligt förordningen), tekniskt stöd och utbildning.
Från och med den 1 januari 2023 är EU-kommissionens centrala system för insamling via internet det enda system som organisatörer kan använda för att samla in underskrifter via nätet.
Kommissionen införde också undantagsåtgärder för initiativ som registrerats före den 31 oktober 2012, så att de fick lov att räkna in underskrifter som samlats in fram till den 1 november 2013. Det ledde till en längre insamlingsperiod än de tolv månader som tillåts i normalfallet.
När insamlingen avslutades den 1 november 2013 hade omkring 65 procent av alla underskrifter samlats in på papper av volontärer, medan återstående 35 procent hade samlats in på nätet. Det visade hur viktig mobiliseringen på gräsrotsnivå var för denna fråga.
Initiativets genomslag
Inlämning av initiativet och möten med kommissionen
Máire Geoghegan-Quinn, kommissionär med ansvar för forskning, vetenskap och innovation, träffade organisatörerna av ”En av oss” före den offentliga utfrågningen i Europaparlamentet den 9 april 2014 (se pressmeddelandet). Grégor Puppinck, generaldirektör för organisationen European Centre for Law and Justice (ECLJ) och ordförande för den europeiska kommittén för ”En av oss”, ledde delegationen.
Utfrågning i Europaparlamentet
Den 10 april 2014 presenterade organisatörerna sitt initiativ vid en offentlig utfrågning i Europaparlamentet.
Organisatörerna vid den offentliga utfrågningen i Europaparlamentet. Källa: Facebookgruppen för ”En av oss”.
EU-kommissionens svar
Den 28 maj 2014 gav kommissionen sitt svar i form av ett meddelande (se pressmeddelandet). Efter att ha bedömt organisatörernas förslag beslutade kommissionen att inte lägga fram något förslag till ny lagstiftning. Den påpekade att den relevanta finansieringsramen nyligen hade diskuterats och godkänts av både EU-länderna och Europaparlamentet och ansåg därför inte att det behövdes några ytterligare lagändringar.
Inverkan på lagstiftningen och uppföljning
Trots att kommissionen beslutade att inte föreslå någon ny lagstiftning ville organisatörerna utnyttja den uppmärksamhet som kampanjen rönt för att arbeta vidare med frågan. Under hela processen hölls anhängarna informerade, främst via e-post, och man rapporterade i detalj om namninsamlingen i hela EU. Framgångarna i ett land lyftas fram för att uppmuntra och motivera kampanjarbetare på annat håll. När tröskeln för minsta antal underskrifter väl nåtts i ett land firade man denna framgång för att hålla motivationen uppe i de andra nationella kampanjerna.
För organisatörerna var det europeiska medborgarinitiativet aldrig tänkt att vara ett kortsiktigt projekt. I stället lade det grunden för ett långsiktigt samarbete mellan organisationer och anhängare med ett gemensamt mål. Med avstamp i de förbindelser och nätverk som skapades under kampanjen inrättades sammanslutningen En av oss, som fortsatte arbetet på både europeisk och nationell nivå.
”En av oss”-rörelsen demonstrerar framför Europaparlamentet i Bryssel mot antagandet av Matic-betänkandet i juni 2021. Källa: Facebookgruppen för ”En av oss”.
Erfarenheterna från kampanjen visar hur ett europeiskt medborgarinitiativ kan inverka på mer än bara den omedelbara lagstiftningsprocessen. Det kan ge allmänheten möjlighet att belysa en fråga på EU-nivå och samtidigt hjälpa till att bygga upp varaktiga nätverk, stärka samarbetet över gränserna och ge enskilda och organisationer möjlighet att samlas kring ett gemensamt långsiktigt mål.
Organisatörerna själva konstaterade att de skulle ha gjort en sak annorlunda vid en eventuella framtida kampanj: uppbyggnaden av organisationsstrukturen. De betonade vikten av att ha en stark etablerad struktur i varje deltagarland från första början. Enligt dem skulle en starkare organisatorisk grund ha gett mer tid att samla in underskrifter och lett till en effektivare långsiktig planering. Mer information om uppföljningen av kampanjen finns på webbplatsen om det europeiska medborgarinitiativet.
Tips och råd till andra organisatörer
Starka nationella samordnare och betrodda partnerorganisationer kan ge er kampanj den struktur och drivkraft som krävs för att väcka engagemang i hela EU.
Regelbundna uppdateringar om framsteg kan hjälpa deltagarna att hålla uppe motivationen, förbättra lagarbetet och låta dem som arbetar i de nationella kampanjerna lära sig av varandra.
Använd kampanjen för att bygga upp bestående nätverk och partnerskap som kan fortsätta arbetet långt efter det att insamlingen har avslutats.
Även om ni inte får till stånd en ändring av lagstiftningen kan ett framgångsrikt initiativ väcka debatt, öka medvetenheten och skapa en kraftfull europeisk rörelse.
Mer information
Mer information om ”En av oss” finns på organisatörernas webbplats och kommissionens webbplats för initiativet.

De åsikter som uttrycks i forumet för medborgarinitiativet utgör bara författarens synpunkter och kan inte på något sätt anses spegla Europeiska kommissionens eller EU:s ståndpunkt.
