Nationella medborgarinitiativ jämfört med de europeiska medborgarinitiativen: proportionellt sett krävs fler underskrifter, inom en kortare tidsram.

Många EU-länder tillåter medborgardeltagande i lagstiftningsprocessen genom medborgarinitiativ, men ingen av dem ger det stöd som Europeiska kommissionen erbjuder via forumet för europeiska medborgarinitiativ. Detta är ett av de viktigaste resultaten av en nyligen genomförd undersökning bland nationella myndigheter från fjorton medlemsstater om bestämmelser och användning av deras instrument för medborgarinitiativ. 

De nationella medborgarinitiativen kräver i allmänhet en högre andel underskrifter och ger organisatörerna kortare tid att samla in dem, jämfört med tröskeln och tidsramen för att samla in underskrifter av de europeiska medborgarinitiativen. 

Det samråd som genomfördes av Democracy International mellan mars och juni 2023 syftade till att samla in bästa praxis när det gäller specifikationer och processer för att fastställa nationella agendor eller liknande typer av framställningsinstrument som inbegriper insamling av underskrifter på nationell nivå. Samrådet syftade särskilt till att samla in regler för organisatörerna om hur initiativ ska inrättas, vilka stödtjänster som erbjuds organisatörerna, infrastrukturen för initiativet, tröskelvärden för insamling av underskrifter, om insamling av underskrifter via internet är ett alternativ, hur digitala signaturer hanteras och det minsta antalet undertecknare för nationella initiativ i medlemsstaterna.

Giltiga svar inkom från 13 av de 18 länderna med verktyg för medborgardeltagande: Bulgarien, Danmark, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Ungern och Österrike.

Förfaranden

Alla 13 länder fungerar på liknande sätt när det gäller förfarandet och specifikationerna för medborgarnas instrument.  I likhet med det europeiska medborgarinitiativet kräver vissa nationella myndigheter att en organisatörsgrupp inrättas. För medborgarinitiativet är detta krav en grupp på 7 EU-medborgare som bor i 7 olika medlemsstater. För de 13 länderna i denna studie skiljer sig kraven från land till land. 

I Polen måste det till exempel ha en lagstiftande kommitté på 15 personer. I Lettland måste det finnas 10 röstberättigade medborgare. I Finland är kravet en grupp på minst 5 röstberättigade medborgare med en företrädare och en suppleant. I Ungern inleds en folkomröstning genom insamling av underskrifter på 20–30 personer.  

När det gäller insamling av underskrifter varierar antalet underskrifter och den tid det tar att samla in dessa underskrifter något mellan de analyserade länderna. I medborgarinitiativet måste organisatörerna samla in minst 1 miljoner underskrifter samtidigt som minimitröskeln uppnås i minst sju EU-länder. För det europeiska medborgarinitiativet är tröskelvärdena för undertecknande i procent av befolkningen (i allmänhet) lägre än för jämförbara instrument i de flesta av de länder som rådfrågades i denna studie. Bulgarien är till exempel det enda land som inte har någon tröskel för det antal underskrifter som krävs för att göra ett initiativ giltigt. Jämfört med Lettland, som kräver tio procent av landets röstberättigade befolkning. Se de specifika siffrorna för varje land i diagrammet nedan. 

När det gäller tidsramen för insamling av underskrifter är den tid det tar att samla in underskrifter för det europeiska medborgarinitiativet betydligt längre än de jämförbara nationella instrumenten i den här rapporten. Organisatörerna av ett medborgarinitiativ har 12 månader (1 år) på sig att samla in minst 1 miljoner underskrifter. I Nederländerna och Portugal finns ingen fast tidsfrist och i Spanien är tidsfristen nio månader. Se de specifika siffrorna för varje land i diagrammet nedan.

System för insamling och insamling av underskrifter online och offline

Från början erbjöd medborgarinitiativet både namninsamling via internet (genom individuella namninsamlingssystem och nu bara genom det centrala namninsamlingssystemet) och insamling av underskrifter offline (på papper). Som jämförelse tillåter Litauen, Nederländerna, Danmark, Lettland, Österrike, Spanien, Slovenien, Finland och Portugal både insamling via internet och insamling av underskrifter offline (på papper), medan Bulgarien, Polen och Ungern inte tillåter eller tillhandahåller infrastruktur för insamling av underskrifter via internet. Slovakien erbjuder däremot bara ett system för insamling via internet utan möjlighet att samla in underskrifter på papper.

Bland de länder som har möjlighet att samla in underskrifter online är det bara Spanien som inte har något officiellt centraliserat system. I Nederländerna, Lettland, Portugal och Finland är ett alternativt individuellt system, som måste godkännas av varje land, också tillåtet vid sidan av det centraliserade systemet. För att kunna använda sitt eget insamlingssystem i Finland behöver organisatörerna ett intyg från Kommunikationsverket.  

När det gäller kraven för att underteckna initiativ är de i huvudsak desamma som för medborgarinitiativet. Undertecknarna måste ha rösträtt, de måste vara minst 18 år gamla (med undantag för Lettland och Österrike, där minimiåldern för framställningarna är 16 år), de måste också uppge förnamn, efternamn, adress och, beroende på land, personnummer. För länder som endast arbetar med underskrifter i pappersform krävs alltid en handskriven underskrift. När det gäller Danmark, Finland och Österrike är det tillåtet att använda nationell elektronisk identifiering.

Medvetenhet

Medborgarnas medvetenhet om medborgarinitiativens existens varierar avsevärt mellan länderna. Enligt de berörda myndigheterna i Bulgarien, Litauen, Nederländerna och Portugal är verktygen inte populära och används sällan. På samma sätt rapporterade Slovakien instrumentet som ”underutnyttjat”. Endast 5 länder: Lettland, Österrike, Slovenien, Finland och Danmark rapporterade viss framgång och en relativt hög användningsgrad. I Slovenien har användningen av verktyget särskilt ökat sedan covid-19-pandemin. Under 2022 fanns det 13 registrerade initiativ, och i mitten av 2023 12 har nya initiativ redan registrerats. I Lettland har 46 initiativ lagts fram sedan 2013, då instrumentet lanserades. I Danmark har 1500 förslag publicerats på den särskilda webbplatsen under de fem år som instrumentet funnits. Medvetenheten om medborgarinitiativet har också ökat under de senaste 11 åren. Sedan 2012 har 103 medborgarinitiativ registrerats. Medvetenheten om dessa verktyg för deltagandedemokrati är direkt kopplad till deras framgång. Eftersom fler medborgare informeras om dessa verktyg kommer fler att lansera och underteckna initiativ. 

Bristen på kunskap om respektive nationella instrument var ofta kopplad till bristande kommunikationsverksamhet. Litauen var det enda land i denna studie där verktyget för medborgarinitiativet offentliggjordes i nationella medier. För de flesta är det dock bara statliga webbplatser som rapporterar om initiativen eller informerar dem: representanthuset i Nederländerna, parlamentets webbplats i Danmark och det nationella valkontoret i Ungern. I Finland marknadsför ett brett spektrum av statliga webbplatser verktyget. En av dem är Demokratia.fi en webbplats som används för att kommunicera demokratitjänster på lokal, nationell och europeisk nivå. När det gäller Spanien uppgav de nationella myndigheter som intervjuades att de inte tillhandahöll eller ökade medvetenheten om verktyget. Därför kan ”underutnyttjandet” av instrumenten i dessa länder bero på bristande kommunikation kring instrumentet.

Stöd till organisatörerna

När det gäller stöd till organisatörer finns det ingen medlemsstat som ger stöd till organisatörer av nationella medborgarinitiativ som är jämförbart med det stöd som EU-kommissionen erbjuder via forumet. I Nederländerna, Polen, Finland och Lettland finns eller begärs information om det nationella medborgarinitiativet på deras respektive statliga plattform. Det finns dock inget direkt hjälpcentrum, liknande det europeiska medborgarinitiativets forum, som inrättats i något av de länder som ingick i undersökningen. Bulgarien är det enda land som rapporterade att stöd till organisatörerna tillhandahålls av icke-statliga organisationer eller externa aktörer. 

När det gäller finansiering tillhandahåller de flesta länder inte några finansieringssystem för organisatörerna. Finansieringen av initiativ kommer främst från externa källor såsom donationer. I vissa fall måste donationer rapporteras. I Finland måste till exempel donationer som överstiger 1 500 EUR per givare rapporteras. Detta liknar det europeiska medborgarinitiativet, där källor till stöd eller finansiering som överstiger 500 EUR måste rapporteras. 

Det finns bara två länder i denna studie som skiljer sig från de andra när det gäller de finansieringssystem som finns tillgängliga för organisatörerna: Spanien och Österrike. Österrike är ett särskilt fall där organisatörerna måste betala ett bidrag för att deras initiativ ska registreras (622 EUR för registrering och 2 799,50 EUR efter godkännande av ansökan). Om initiativet är framgångsrikt (når upp till tröskelvärdet för insamling av underskrifter osv.) återställs kostnaden fem gånger, vilket är ungefär 17 000 EUR. På samma sätt tillhandahåller Spanien också finansiering för ett framgångsrikt initiativ, dvs. när initiativet når parlamentet, som kan uppgå till 341 000 EUR. På det hela taget är tröskeln för att få finansiering från medlemsstaternas erbjudande ganska hög.

Mer läsning: Förenade i mångfalden: en undersökning bland de nationella myndigheterna visar på enorma skillnader i medborgarinitiativens popularitet, rättsliga status och effekter i EU:s medlemsstater.