Det europeiska medborgarinitiativet: inga EU-medel till länder utan ett oberoende rättsväsende och rättsstatsprincipen?

Deteuropeiska medborgarinitiativet: ge de nya EU-medlemsstaterna en fast tidsfrist för att reformera sina rättssystem och villkora tillgången till medel på rättsstatsprincipen för alla medlemmar.

I deteuropeiska medborgarinitiativet ”Stoppa korruptionen i EU” föreslås en fast tidsram inom vilken nyligen anslutna länder ska kunna genomföra reformer av sina rättssystem. Kommittén efterlyser också efterlevnad av rättsstatsprincipen som ett villkor för att varje medlemsstat ska kunna ta emot EU-medel.  

Vi, initiativtagarna till ”Stoppa korruptionen i EU”, är övertygade om att bedrägerier och missbruk av EU-medel påverkar alla länder, liksom alla medborgare som i egenskap av skattebetalare bidrar till EU:s budget. Vi föreslår därför ändringar av EU-lagstiftningen, som kommer att bidra till att upprätthålla rättsstatsprincipen och bekämpa korruption.

Korruption är ett fenomen som aldrig helt kan utrotas, men dess skador kan mildras och begränsas genom en effektiv tillämpning av rättsstatsprincipen.

Enligt en Eurobarometerundersökning anser 71,6 % av européerna att bedrägerier med EU-medel är vanligt förekommande, och över 80 % stöder och erkänner vikten av rättsstatsprincipens huvudprinciper.

Många alleuropeiska institutioner och mekanismer deltar i hanteringen av risken för bedrägerier med EU-medel, men endast de nationella förvaltningarna i de enskilda medlemsstaterna kan delta samtidigt i alla fyra stegen i processen – förebyggande, upptäckt, utredning och påföljder.

Vi anser att inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten kommer att ge EU ytterligare rättigheter att utreda och bestraffa sådana överträdelser, men det kommer inte att omintetgöra eller minska de nationella myndigheternas viktiga roll när det gäller att bekämpa korruption, upprätthålla och upprätthålla rättsstatsprincipen.

Mot bakgrund av ovanstående har initiativtagarna till medborgarinitiativet ”Stoppa korruptionen i EU” satt upp följande två mål:

1. Införandet av en strikt tidsram för nyligen anslutna länders genomförande av reformer av sina rättssystem

De sista tre omgångarna av EU:s utvidgning ledde till att 13 nya medlemsstater anslöt sig – Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Ungern och Tjeckien 2004, Bulgarien och Rumänien 2007 och Kroatien 2013.

Nya medlemsstater kan få stöd från föranslutnings- och sammanhållningsfonderna samt stödprogrammet för strukturreformer.

Till skillnad från de länder som anslöt sig 2004 och Kroatien 2013 var Bulgariens och Rumäniens anslutning 2007 kopplad till samarbets- och kontrollmekanismen, eftersom de två länderna ännu inte hade gjort tillräckliga framsteg när det gäller reformer av rättsväsendet, korruption och (för Bulgarien) organiserad brottslighet.

Vid tidpunkten för registreringen av vårt initiativ i september förra året hade Bulgarien och Rumänien varit medlemmar i EU i mer än 12 år. Därefter beslutade Europeiska kommissionen i november 2019 att övervakningen av samarbets- och kontrollmekanismen kan hävas för Bulgarien (omröstning i Europaparlamentet, men inte i Europeiska unionens råd), men kommer att fortsätta att tillämpas i Rumänien.

Hittills har Bulgarien ännu inte slutfört reformen av sitt åklagarväsen, bedrägerier med EU-medel är mycket vanligt förekommande och endast 3 av de 40 konstaterade fallen av korruptionsutredningar på hög nivå mellan 2014 och 2019 har avslutats med fällande domar.

Även om samarbets- och kontrollmekanismen fastställer exakta och tydliga mål fastställer den inte tidsfrister för genomförandet (samarbets- och kontrollmekanismens totala varaktighet) eller konsekvenser om de inte uppnås.

Med tanke på Bulgariens och Rumäniens erfarenheter och med tanke på den fortsatta utvidgningen av EU föreslår vi att man inför en strikt 10-årsperiod under vilken de nyligen anslutna länderna måste genomföra reformer av sina rättssystem och säkerställa en effektiv kamp mot korruption.

2. Koppling av rättsstatsprincipen till enskilda medlemsstaters mottagande av EU-medel

Brister i tillämpningen av rättsstatsprincipen påverkar inte bara förmågan att minska bedrägerier med EU-medel och korruption, utan även de viktigaste myndigheternas oberoende funktion, kvaliteten på företagsklimatet och den ekonomiska utvecklingen, mediernas oberoende, insynen i de offentliga finanserna och många andra områden, som är av grundläggande betydelse för alla EU-medborgare.

Den nuvarande Europeiska kommissionen har meddelat att den har för avsikt att övervaka rättsstatsprincipen i alla EU:s medlemsstater. I april 2019 röstade Europaparlamentet om ett direktiv som kopplar mottagandet av EU-medel till rättsstatsprincipen. Det har nu varit 14 månader att invänta ett beslut från Europeiska unionens råd om detta direktiv.

I vårt medborgarinitiativ föreslås tydliga kriterier och riktmärken för rättsstatsprincipen för korrekt rapportering av resultaten. och att införa möjligheten att införa ett moratorium (tillfälligt stopp) för utbetalning av EU-medel till länder som bryter mot dessa kriterier till dess att oegentligheterna har undanröjts.

Den betydande ökningen av bidrag och räntefria lån som planeras i Europeiska unionens nästa sjuåriga budget, och det planerade lånet på 750 miljarder euro för att täcka dem, kommer att återbetalas av alla europeiska medborgare. Detta stärker ytterligare det akuta behovet av strängare bedrägeribekämpningsåtgärder och en lämplig mekanism för att säkerställa rättsstatsprincipen i alla medlemsstater.

Vårt europeiska medborgarinitiativ tackar på ett uppriktigt sätt alla som har kommit i kontakt och hittills har stött oss. Vi har omdirigerat alla medborgare som ville rapportera specifika fall av korruption till de ansvariga myndigheterna. Vi välkomnar all medborgerlig verksamhet, rådgivning och vilja att hjälpa till i samband med initiativet.