Vi behöver ännu mer reformera det europeiska medborgarinitiativet: Ett förslag på kort och lång sikt

Trots vissa höga förhoppningar när det infördes har det europeiska medborgarinitiativet inte varit en framgångssaga. För att förbättra instrumentets demokratiska kvalitet är det viktigt att öka dess effektivitet. Jag föreslår två lösningar: På kort sikt måste kommissionen drastiskt ändra sin strategi för ”framgångsrika” initiativ och låta parlamentet och rådet besluta om vad som ska hända med dem. På lång sikt bör ändringar av EU-fördragen möjliggöra gränsöverskridande folkomröstningar som ett verkligt innovativt och följdriktigt demokratiskt instrument i Europa.

När Lissabonfördraget ratificerades pekade dess förespråkare på det nya europeiska medborgarinitiativet som en del av lösningen på EU:s väldiskuterade ”demokratiska underskott”. På ett innovativt sätt gör insamlingen av en miljon underskrifter det möjligt för kampanjerna att lägga fram ett lagförslag för Europeiska kommissionen. Samtidigt måste relativt låga minimitrösklar uppnås i minst en fjärdedel av EU:s medlemsstater. Syftet med detta instrument är att göra det möjligt för organiserade medborgare, även utanför ”Brysselbubblan”, att påverka beslutsfattandet på EU-nivå. ”Få mer att säga till om i den politik som påverkar ditt liv” är kommissionens löfte om medborgarinitiativet.

Det europeiska medborgarinitiativets historia visar dock hur instrumentet inte har hållit detta löfte. Sedan 2012 har endast sex initiativ lyckats samla in de underskrifter som krävs – mindre än ett per år. När det gäller de fyra initiativ som redan fått ett officiellt svar följde kommissionen aldrig upp med det exakta förslag som låg till grund för ett initiativ och uppfyllde inte kampanjernas krav. Detta ledde inte bara till att många aktivister inom det europeiska medborgarinitiativet blev besvikna över möjligheterna till deltagande, utan gjorde också andra aktivister i det civila samhället skeptiska till att betrakta medborgarinitiativet som en potentiellt effektiv strategi för att påverka den politiska processen. Först nyligen har initiativens registreringsnummer ökat igen. Allmänhetens kunskaper om medborgarinitiativet har också förblivit mycket begränsade – endast en minoritet av EU-medborgarna inser att instrumentet till och med existerar.

Även om det är sant att det europeiska medborgarinitiativet i viss mån påverkade fastställandet av dagordningen inom EU-institutionerna och ledde till en ökning av det civila samhällets aktörer som engagerar sig i EU-politiken, har medborgarinitiativet inte blivit ett effektivt verktyg för demokratiskt deltagande. Vi bör bedöma instrumentet utifrån den senare dimensionen: Kampanjerna organiserar sig för att göra politiska vinster. I slutändan handlar demokrati om att ”få mer att säga till om i den politik som påverkar dina liv”, påpekar Dominik Hierlemann och Christian Huesmann med rätta fördelarna med den senaste reformen av medborgarinitiativet. Det behövs dock fler förändringar. Här finns två förslag för att förbättra medborgarinitiativets kampanjers möjligheter att få mer att säga till om.

På kort sikt måste Europeiska kommissionen drastiskt ändra sin strategi för medborgarinitiativ. Som bekant är kommissionen EU:s lagstiftningsgrindvakt. Den kan blockera alla förslag till initiativ, vilket hindrar Europaparlamentet och rådet från att fatta beslut om förslag till lagstiftning från EU-medborgarna. Europaparlamentet och rådet är dock mycket mer demokratiskt legitimerade än kommissionen. Därför bör kommissionen, när det gäller framgångsrika insatser för insamling av underskrifter, frivilligt avstå från att använda sin vetorätt genom sitt monopol på lagstiftningsinitiativ. För att öka genomslaget av en framgångsrik insamling av underskrifter bör kommissionen frivilligt åta sig att svara på alla medborgarinitiativ som stöds av en miljon EU-medborgare med ett motsvarande lagstiftningsinitiativ som sedan gör det möjligt för EU:s mer representativa organ – Europaparlamentet och rådet – att besluta om vad som ska hända med ett specifikt förslag. Liknande instrument på nationell nivå berör alltid lagstiftarna. En sådan förändring när det gäller att svara på medborgarinitiativets kampanjer skulle naturligtvis kräva en enorm självreglering från kommissionens sida – ett frivilligt åtagande att inte använda makten. Med tanke på medborgarinitiativets nuvarande utformning är det dock det enklaste sättet att höja instrumentets kvalitet och öka möjligheterna att genomföra en kampanj för ett medborgarinitiativ – eller att åtminstone låta företrädare för EU-medborgarna avvisa ett visst förslag. Det är viktigt att notera att eftersom frågan om huruvida en kampanj för ett medborgarinitiativ ligger i linje med kommissionens rättsliga befogenheter redan har beslutats vid registreringen finns det ingen risk för att kommissionen föreslår olagliga åtgärder. Det är inte förvånande att även tankesmedjor som Carnegie Europe nyligen har betonat behovet av att få Europaparlamentet och de nationella parlamenten att delta mer i diskussionerna om medborgarinitiativ.

På lång sikt är det nödvändigt att väsentligt reformera det europeiska medborgarinitiativet som en del av nästa EU-fördragsändring: en framgångsrik insamling av underskrifter bör leda till en bindande folkomröstning på EU-nivå om just den aktuella frågan. Här följer jag förslag som Bruno Kaufmann, där jag efterlyser en gränsöverskridande direktdemokrati i EU. En sådan reform skulle ge alla EU-medborgare möjlighet att påverka konkreta frågor. För att undvika ett alltför stort antal folkomröstningar är det därför sannolikt att tröskeln för underskrifter av medborgarinitiativ höjs från en miljon underskrifter till ett (något) högre antal underskrifter. I likhet med omröstningar i rådet måste regler med kvalificerad majoritet också säkerställa att inte bara en majoritet av EU:s befolkning, utan också en majoritet av EU:s medlemsstater samtycker till ett förslag. Gränsöverskridande folkomröstningar kan bidra till att skapa ett ”europeiskt offentligt rum” – en viktig förutsättning för demokratiseringen av EU:s politet. En sådan reform av instrumentet skulle också kraftigt öka antalet EU-medborgare som är intresserade av medborgarinitiativet: De anser att instrumentet kan vara ett effektivt sätt att påverka den politiska processen, dvs. att få mer att säga till om i den politik som påverkar deras liv.