Förenade i mångfalden: en undersökning bland de nationella myndigheterna visar på enorma skillnader i medborgarinitiativens popularitet, rättsliga status och effekter i EU:s medlemsstater.

En nyligen genomförd undersökning bland nationella myndigheter i 13 EU-medlemsstater visade på betydande skillnader mellan de instrument som de använder för medborgardeltagande i beslutsfattande inom den offentliga politiken, särskilt när det gäller deras popularitet, rättsliga status och inverkan.

Den undersökning som genomfördes av Democracy International från mars till juni 2023 syftade till att samla in bästa praxis när det gäller initiativ för att fastställa nationella agendor eller liknande framställningsinstrument på nationell nivå. Syftet med enkäten var att samla in regler för organisatörerna om hur man startar initiativ, vilka stödtjänster som erbjuds, vilken online-infrastruktur som är kopplad till initiativet, hur digitala signaturer hanteras och hur många som undertecknar nationella initiativ i medlemsländerna.

Undersökningen syftade också till att förstå hur framgångsrika medborgare är när de registrerar sina nationella initiativ och hur framgångsrika registrerade initiativ håller på att bli lagstiftning, samt hur medvetenheten om dessa instrument ökar bland medborgarna. Giltiga svar inkom från 13 av de 18 länderna med verktyg för medborgardeltagande: Bulgarien, Danmark, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Ungern och Österrike.

När man tittar på registreringsgraden för nationella medborgarinitiativ var det bara Österrike, Danmark, Finland, Ungern och Lettland som rapporterade över 30 registrerade initiativ varje år. Bulgarien och Slovenien rapporterade mellan 11 och 20 registrerade initiativ, medan Nederländerna, Litauen, Polen, Portugal, Slovakien och Spanien släpar efter med endast ett till 10 registrerade initiativ per år. Dessa skillnader återspeglar skillnaderna på landsnivå när det gäller populariteten hos de nationella medborgarinitiativens instrument, den tilldelade tiden för insamling av underskrifter och det minsta antal undertecknare som krävs. 

I följande avsnitt ges en översikt över de nationella medborgarinitiativens instrument i de 13 undersökta länderna. På grund av skillnader i statistik mellan länderna grupperas de på grundval av antalet registrerade initiativ per år, men beskrivningarna av nationella instrument presenteras separat.

Ett till 10 initiativ per år: Nederländerna, Litauen, Polen, Portugal, Slovakien och Spanien.

Nederländerna

Det är mer komplicerat att inleda ett framgångsrikt medborgarinitiativ i Nederländerna jämfört med andra undersökta länder. Förutom att samla in 40,000 underskrifter får den föreslagna frågan inte ha diskuterats i parlamentet under minst två år tidigare. På grund av detta krav är andelen framgångsrika initiativ som når parlamentet relativt låg, och endast två initiativ uppfyller kriterierna. Även om framgångsrika initiativ debatteras vid ett plenarsammanträde är det den ansvariga regeringstjänstemannen som har den yttersta beslutsmakten. Instrumentet är därför inte bindande.

Litauen

Sedan 2000 har Litauen registrerat 23 medborgarinitiativ, varav 10 har fått de underskrifter som krävs. Det slutliga beslutet om huruvida ytterligare åtgärder bör vidtas ligger dock hos Seimas (parlamentet), som gör detta instrument icke-bindande.

Polen

I Polen måste medborgarinitiativet samla in 100,000 underskrifter för att förslaget ska läggas fram i sejmen (parlamentets underhus) inom tre månader. Vad som händer med förslaget beror dock på parlamentsledamöternas skönsmässiga bedömning, eftersom det inte finns någon skyldighet att lagstifta om förslaget. De senaste framgångsrika medborgarinitiativen i Polen ägde rum 2019 när två förslag fick det stöd som krävdes.

Portugal

Verktyget för medborgarinitiativet används inte i någon större utsträckning i Portugal. I genomsnitt registreras omkring tre initiativ årligen, och under den föregående valperioden lyckades endast fyra av tio initiativ få tillräckligt stöd. Sammantaget har tre lagar genomförts på grundval av portugisiska medborgarinitiativ. 

Slovakien

Slovakiens medborgarinitiativ är ett av de senaste som antas av en medlemsstat. Namninsamlingen sker helt online och organisatörerna har 30 dagar på sig att samla in 15,000 underskrifter. Om ett initiativ blir framgångsrikt diskuterar och beslutar regeringen om det genom en resolution. Resolutionen kan ge berörda ministrar eller regeringschefer i uppdrag att vidta uppföljningsåtgärder, såsom utarbetande av rättsliga förordningar eller förslag utan lagstiftningskaraktär. Hittills har inget initiativ fått tillräckligt stöd.

Spanien

Sedan 1982 har Spanien en rik historia av medborgarinitiativ, med totalt 161 förslag som har lagts fram och över 110 av dem har fått 500,000 underskrifter. Avsaknaden av bindande verkan bakom detta verktyg har dock lett till att endast tre initiativ framgångsrikt fullbordat den parlamentariska processen med positiva resultat, vilket i slutändan har resulterat i en lag.

Elva till tjugo initiativ per år: Bulgarien, Slovenien.

Bulgarien

I Bulgarien är processen med att samla in underskrifter för initiativ ganska unik. Organisatörerna har tre månader på sig att samla in så många underskrifter som möjligt. Det finns inga minimikrav eller trösklar som får överskridas. Nationalförsamlingen diskuterar inte initiativen när de tre månaderna har gått, och det finns inget rättsligt förfarande för att behandla initiativförslag.

Slovenien

Medborgarinitiativets verktyg blir allt viktigare i Slovenien, särskilt efter covid-19-utbrottet. Sedan 2013 har dock endast 22 initiativ fått det stöd som krävs. Precis som i andra länder är det parlamentet som har sista ordet när det gäller dessa initiativ.

Mer än 20 initiativ per år:  Österrike, Danmark, Finland, Ungern och Lettland

Österrike

Österrikes verktyg för medborgarinitiativ används bäst för att fastställa dagordningen eftersom det saknar bindande befogenheter. Detta verktyg rapporterades dock vara ”mycket populärt” av den österrikiska myndigheten, och över 30 initiativ registrerades årligen. Trots att 33 initiativ har gett det stöd som krävs sedan 2018 är det viktigt att notera att detta verktyg fungerar som en plattform för att föreslå idéer, men det är parlamentet som fattar det slutliga beslutet.

Danmark

Det danska exemplet utmärker sig som det mest effektiva instrumentet bland de undersökta medlemsstaterna, med totalt 1,500 förslag som offentliggjorts på regeringens webbplats. Bara under de senaste fem åren har 45 förslag fått 50,000 underskrifter, vilket har uppnått det minsta antal underskrifter som krävs. När tröskelvärdet har uppnåtts behandlas lagförslaget som andra resolutioner i parlamentet. Även om det inte finns någon rättslig skyldighet att godkänna ett framgångsrikt initiativ kommer lagförslaget att diskuteras i parlamentets kammare och relevanta utskott. Parlamentsledamöterna kommer att rösta om den, på samma sätt som de skulle göra med andra lagförslag.

Finland

I Finland diskuteras framgångsrika initiativ efter riksdagens gottfinnande. Detta verktyg, som är allmänt accepterat av medborgarna, har visat sin potential att påverka ny lagstiftning, trots att det saknar bindande befogenheter. Över 30 initiativ registreras årligen, och omkring 6 har blivit framgångsrika inom samma tidsram. För att betraktas som framgångsrikt måste ett initiativ samla in minst 50,000 stödförklaringar som verifierats av myndigheten för digitala data och befolkningsdata. I juni 2023 hade medborgarna tagit initiativ till 1,555 förslag, varav 66 gav nödvändigt stöd för att gå vidare. De som lyckas i denna process diskuteras därefter inom parlamentet. Hittills har fyra initiativ lett till att nya lagar har antagits: lagen om lika äktenskap, lagen om moderskap som stärker kvinnliga pars rättigheter, förbudet mot kvinnlig könsstympning och förhindrande av privatisering av vattenförsörjningen.

Ungern

I Ungern ägde den senaste giltiga och mest framgångsrika folkomröstningen rum 2008, vilket ledde till en lagändring. Trots att över 30 initiativ hade lämnats in kulminerade de sista framgångsrika inte i en folkomröstning på grund av ett beslut av författningsdomstolen. Om ett initiativ skulle visa sig vara både giltigt och framgångsrikt efter en folkomröstning, ger det parlamentet i uppdrag att anta motsvarande lagstiftning.

Lettland

Insamlingen av underskrifter i Lettland är en stor utmaning för att lagstiftningsinitiativen ska lyckas. Sedan 2013 har inget initiativ lyckats samla in det antal underskrifter som krävs. Om en tiondel av väljarna stöder initiativet inom en 12-månadersperiod går det dock till den centrala valkommissionen. Därifrån går den vidare till talmannen, som sedan överlämnar den till Saeima (parlamentet). Om Saeima inte antar lagförslaget eller författningsändringen utan ändringar kommer en folkomröstning att hållas. Även om det är svårt att uppnå tröskelvärdet för undertecknande erbjuder detta nationella verktyg för deltagandedemokrati den allvarligaste rättsliga uppföljningen jämfört med andra verktyg, vilket hittills har resulterat i 59 rättsakter. 

Läs också: Nationella medborgarinitiativ jämfört med de europeiska medborgarinitiativen: proportionellt sett krävs fler underskrifter, inom en kortare tidsram.