Assya Kavrakova från Ecas om det europeiska medborgarinitiativets framtid

Assya Kavrakova, direktör för ECAS: Det europeiska medborgarinitiativet är den första transnationella mekanismen för deltagandedemokrati i världen

I denna intervju med teamet för det europeiska medborgarinitiativet ger verkställande direktör Assya Kavrakova (European Citizen Action Service) Assya Kavrakova en inblick i verktyget och föreslår rekommendationer för dess utveckling till ett effektivt instrument för deltagandedemokrati.

Ett centralt inslag i Ecas arbete är att stödja demokratiskt deltagande i och engagemang i EU. Hur effektivt är det europeiska medborgarinitiativet när det gäller att underlätta detta deltagande?

Det europeiska medborgarinitiativet är ett unikt instrument av ett par skäl. Till att börja med är det den första transnationella mekanismen för deltagandedemokrati, inte bara i Europa utan i hela världen.

För det andra, för första gången i Europeiska unionens historia, har EU-medborgarna, tack vare det europeiska medborgarinitiativet, samma rättigheter som Europaparlamentet och rådet – nämligen att uppmana kommissionen att lagstifta i en viss fråga inom dess behörighetsområde.

Initiativet är dock inte ett verktyg för vardagsbruk och kanske med rätta – dess potential för att fastställa dagordningen på europeisk nivå kan endast utforskas av dem som kan mobilisera stöd från medborgare i minst sju medlemsstater. Detta krav säkerställer att den är representativ för verkliga europeiska intressen eller intressen.

Vilka har varit de största hindren för medborgarnas engagemang i det europeiska medborgarinitiativet?

Kort sagt har det visat sig vara svårt att använda det. Även om vi håller med om att det bör finnas skyddsåtgärder för att säkerställa ett minimum av balanserad representation från hela EU, har överdrivna administrativa hinder – såsom insamling av alltför många personuppgifter i vissa medlemsstater – gjort dem olämpliga för sitt syfte. Detta har förvärrats av svårigheter med certifieringen av systemen för insamling via internet, det personliga ansvaret för varje ledamot i medborgarkommittén och så vidare. Det krävs alltför stora ansträngningar för organisatörernas räkning när det gäller resurser – personal, ekonomi, tid och energi – för vad de får i slutet av processen.

Hur kommer översynen av det europeiska medborgarinitiativet att ta itu med dessa frågor och bidra till att öka dess effektivitet som ett verktyg för deltagandedemokrati?

Kommissionens föreslagna ändringar av förordningen skulle definitivt bidra till initiativets användarvänlighet. Syftet är att minska kostnaderna och bördan för processen, göra det lättare för medborgarna att lansera ett initiativ och ge organisatörerna möjlighet att genomföra kampanjer på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Möjligheten att underteckna ett initiativ vid 16 års ålder kommer att öka medborgarnas deltagande och bidra till att berika det europeiska medborgarinitiativet.

Europeiska kommissionen har nyligen lanserat ettforumför det europeiska medborgarinitiativet. Vilka effekter förväntas detta få?

Vi hoppas att forumet kommer att växa till en verklig samarbetsplattform som är en del av det europeiska offentliga rummet. Det kommer att ge alla intresserade EU-medborgare möjlighet att diskutera, utbyta åsikter och samarbeta med varandra. De kommer att kunna lära sig mer om vad det europeiska medborgarinitiativet är och hur det har utvecklats sedan det lanserades.

Forumet kommer också att hjälpa framtida organisatörer att få återkoppling på sina idéer om initiativ, hitta samarbetspartner och supportrar samt lära av varandras erfarenheter av verktyget.

Sist men inte minst kommer nuvarande och framtida organisatörer att få kostnadsfri oberoende expertrådgivning om de rättsliga aspekterna, insamlingen av pengar och kampanjerna.

Om forumet, det system för insamling via internet som kommissionen tillhandahåller organisatörerna och webbplatsen integreras i en enda kontaktpunkt, kommer vi att kunna tala om ett verkligt ekosystem för det europeiska medborgarinitiativet.

Medborgarnas engagemang i det europeiska medborgarinitiativet är till stor del beroende av medvetenheten om initiativet. Vad görs för att öka medvetenheten om initiativet i hela EU?

Enligt min mening är det inte så mycket som hittills. Tyvärr har denna brist på medvetenhet inneburit en extra börda för organisatörerna – de måste förklara inte bara sin orsak utan också vad det europeiska medborgarinitiativet är. Detta har avskräckt många av dem och de har därför avstått från att göra det.

Den treåriga informationskampanj som kommissionen anordnar i medlemsstaterna är mycket välkommen och nödvändig. Den bör dock kombineras med en medveten ansträngning från både de högsta EU-tjänstemännens och de nationella politikernas sida för att förklara och hänvisa till det europeiska medborgarinitiativet när så är möjligt.

Vilka andra åtgärder rekommenderar du, utöver att öka medvetenheten, att öka engagemanget för det europeiska medborgarinitiativet och förbättra dess effektivitet?

Processen med att driva ett europeiskt medborgarinitiativ bör och kommer att förenklas i och med översynen av förordningen. De europeiska beslutsfattarnas reaktion på framgångsrika initiativ bör dock också stärkas. Förutom kommissionen kan Europaparlamentet definitivt spela en större roll när det gäller att överväga initiativen, och rådet bör gå in i och bilda en expertgrupp för det europeiska medborgarinitiativet liknande den på andra områden – fri rörlighet, migration osv. Många initiativ skulle kunna följas upp på nationell nivå i medlemsstater där det finns tillräcklig politisk vilja, även om det inte finns någon lagstiftningsmässig uppföljning på EU-nivå.