Blåsa nytt liv i det europeiska medborgarinitiativet – förbättra uppföljningen av framgångsrika initiativ

I och med att den nya förordningen om det europeiska medborgarinitiativet träder i kraft den 1 januari 2020 är det av avgörande betydelse att de europeiska och nationella institutionerna gör allt de kan för att göra nylanseringen av EU:s instrument för deltagande till en framgång. I det nyligen offentliggjorda dokumentet ”Six idéer för att blåsa nytt liv i den europeiska demokratin” argumenterade mina kollegor och jag för ett större deltagande av både Europaparlamentet och de nationella parlamenten i det europeiska medborgarinitiativet, särskilt i uppföljningen av framgångsrika initiativ. Här hittar du hela artikeln.

För närvarande består uppföljningen av framgångsrika initiativ främst av två evenemang: kommissionen bjuder in organisatörerna till ett privat möte för att diskutera initiativet och dess mål, och Europaparlamentet anordnar en offentlig utfrågning som gör det möjligt för organisatörerna att presentera sitt initiativ offentligt och inleda en diskussion med EU:s beslutsfattare.

Genom den nya förordningen förlängs kommissionens period för att granska medborgarinitiativ som har lyckats samla in nödvändiga underskrifter från tre till sex månader. Detta ökar avsevärt möjligheterna till samråd, debatt och medvetandegörande innan kommissionen ger ”slutordet” om huruvida den följer upp medborgarnas krav eller inte.

Även om denna förlängda granskningsperiod har potential att få initiativorganisatörer och anhängare att känna sig mer hörda och ta på allvar i sitt initiativ – vilket är en förutsättning för ett framgångsrikt instrument för deltagande – är den stora frågan huruvida denna möjlighet utnyttjas. Detta är ett gemensamt ansvar för alla berörda EU-institutioner och nationella institutioner.

Europeiska kommissionen kan använda sig av granskningsperioden på 6 månader genom att genomföra både riktade och offentliga samråd om ämnet för initiativet. Dessutom skulle det kunna underlätta anordnandet av en panel med slumpvis utvalda EU-medborgare för att se över initiativens mål och ge en rekommendation till kommissionen om hur man ska följa upp dem. Detta gör det möjligt för kommissionen att ta reda på om initiativets mål i större utsträckning stöds av en del av samhället.

Europaparlamentets roll i uppföljningen är lika viktig. Utöver den offentliga utfrågningen har parlamentet nyligen ändrat sin arbetsordning för att säkerställa att framtida framgångsrika initiativ kommer att diskuteras i kammaren. Detta är ett mycket välkommet steg, men det är viktigt att varje sådan debatt avslutas med en resolution i kammaren. Detta gör det möjligt för medborgarna att veta exakt var deras valda företrädare står upp i initiativets ämne, och det kan bidra till att informera kommissionen om dess beslut.

Slutligen måste vi också se ett starkare engagemang från medlemsstaternas sida. Utöver Europaparlamentet skulle det vara mycket fördelaktigt om de nationella parlamenten debatterar och röstar om framgångsrika initiativ även i sina egna kamrar. Detta skulle inte bara bidra till att främja den gränsöverskridande debatten om initiativet, utan skulle också sätta press på medlemsstaternas regeringar – företrädda i EU:s andra lagstiftare, rådet – att ta sitt ansvar för att se till att framgångsrika initiativ får den politiska uppmärksamhet de förtjänar.