Deltagandedemokrati för ett medborgarbaserat Europa: utmaningar och perspektiv

Den 9–10 augusti 2019 deltog teamet för det europeiska medborgarinitiativet i Arvamus Festival i Paide, Estland, för att träffa medborgare som har passionerat om EU:s politik och är angelägna om att lära sig mer om det europeiska medborgarinitiativet. Besökarna deltog i en paneldiskussion om deltagandedemokrati i EU och ett antal andra aktiviteter som syftade till att öka deras kunskaper om verktyget.

Det europeiska medborgarinitiativet: Deltagandedemokrati för ett medborgarbaserat Europa ”

Under rubriken ”Europeiska medborgarinitiativet”: Deltagardemokrati för ett medborgarbaserat Europa debatterade europeiska och nationella experter på deltagardemokrati om det europeiska medborgarinitiativet som ett verktyg för medborgardeltagande. dess likheter och skillnader med det estniska medborgarinitiativet och utmaningar, lösningar och bästa praxis för deltagandedemokrati i Europa.

Debatten leddes av Mall Hellam, verkställande direktör för Open Estonia Foundation,

har samlats in, György Schöpflin, f.d. ledamot av Europaparlamentet och föredragande för förordningen om det europeiska medborgarinitiativet. Pascal Herry, gruppledare för det europeiska medborgarinitiativet vid Europeiska kommissionen, Pirkko Valge, vd för stiftelsen för god vandel; Marta Pardavi, medordförande för den ungerska Helsingforskommittén. Martin A. Noorkõiv, vd för Domus Dorpatensis Foundation, styrelseordförande för Good Citizen och ledamot av rådet för nätverket av estniska ideella organisationer.

Vad innebär det att vara EU-medborgare och hur kommer EU-institutionerna närmare dem?

Betydelsen av att vara EU-medborgare är en grundläggande faktor för att förstå vad deltagardemokrati är.  Begreppet medborgare är av central betydelse för idén om Europeiska unionen. alla medborgare i en medlemsstat är EU-medborgare. EU-institutionerna gör allt de kan för att föra medborgarna närmare varandra och göra det möjligt för dem att vara aktiva aktörer i EU:s politiska system. Detta är också fallet när det gäller hur det europeiska medborgarinitiativet fungerar. Till exempel ledde Europeiska kommissionen en reform av verktyget för att göra det mer användarvänligt. Den kommer att tillämpas från och med januari 2020. Denna reform innebär också att Europaparlamentet kommer att garantera en mer omfattande debatt om alla framgångsrika initiativ.

Deltagandedemokrati i Estland och EU: egenskaper och utmaningar

Pirkko Valge (vd för stiftelsen Good Deed Foundation) och Martin A. Noorkõiv (ordförande för nätverket för estniska ideella organisationer) betonade att EU-länderna har stora historiska skillnader när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati. Estland har en nylig historia av medborgaraktivism och det civila samhället börjar gradvis vidta åtgärder. Estniska medborgare är särskilt engagerade i barn- och djurskydd samt utbildning och miljö.

Marta Pardavi, medordförande för den ungerska Helsingforskommittén, framhöll utmaningarna med att genomföra en massiv kampanj för ett europeiskt medborgarinitiativ, eftersom det kräver att ett stort antal personer och underskrifter samlas. Att driva en onlinekampanj via sociala medier medför också vissa praktiska och rättsliga hinder. En viktig fråga i detta avseende är att Facebook har infört mycket stränga regler för främjande av politiska kampanjer, vilket kan påverka möjligheten att marknadsföra ett initiativ på nätet.

Hon jämförde också situationen i Estland med situationen i Ungern. Hon förklarade att även om Estland och Ungern har liknande instrument för deltagandedemokrati, såsom folkomröstningar, signatursamlingar, verktyg för aktivism online, gräsrotsfinansieringskampanjer och aktivism i Ungern står hon inför ett antal hinder. Som exempel nämnde Irini Pardavi den ”särskilda invandringsskatten”. Enligt denna regel ska den som vill prata eller offentligt diskutera invandring betala skatt eftersom verksamheten betraktas som främjande av invandring.

Sammanfattningsvis avslutades diskussionen med följande fråga: ”Hur kan vi få ett större medborgardeltagande i den demokratiska processen?” Det föreslagna svaret var att medborgarna måste känna sig som politik inte en ”smutsig” utan något bra för att vara en del av och att mobiliseringen aldrig är meningslös så länge institutionerna åtar sig att inleda en konstruktiv dialog om medborgarnas oro.