Det europeiska medborgarinitiativet 2.0 – en starkare röst för EU-medborgarna

Den nya förordningen om det europeiska medborgarinitiativet har kommit och är nästa viktiga steg i detta banbrytande instrument för deltagandedemokrati. Junckerkommissionen erkände värdet av det europeiska medborgarinitiativet ”för EU-medborgarna att göra sig hörda... [och] att be EU-institutionerna att agera direkt i de frågor de verkligen bryr sig om”. Den nya förordningen underlättar detta.

Få igång ett initiativ

Det europeiska medborgarinitiativet är fortfarande en krävande process för initiativets organisatörer.  Större stöd via kontaktpunkter i alla medlemsstater och en samarbetsplattform som drivs av kommissionen är en välbehövlig utveckling. En viktig teknisk förändring är att utskotten nu kan vara juridiska personer, vilket minskar det enskilda rättsliga ansvaret för organisatörerna.

På senare tid har kommissionens strategi för att registrera ett initiativ blivit mer flexibel – delvis till följd av EG-domstolens domar mot initiativet. Förordningen bekräftar detta tillvägagångssätt, och det är nu möjligt att delvis registrera och revidera initiativ. Denna välkomna förändring ökar medborgarinitiativets potential att bidra till den offentliga debatten i EU. Det finns dock en frågetecken om exakt hur registreringsprocessen kommer att fungera i praktiken, så en ytterligare översyn kan behövas.

Samla in stöd

Organisatörerna kan nu välja när de inleder sina kampanjer – vilket datum som helst upp till sex månader efter registreringen. Detta bidrar dramatiskt till planeringen av kampanjerna.

Identifieringskraven var ett stort hinder för medborgare som ville stödja initiativ. Nu är det första alternativet för medlemsstaterna att kräva endast namn, bosättning och födelsedatum, vilket är en viktig förenkling. Tyvärr har fullständig standardisering ännu inte uppnåtts och medlemsstaterna har fortfarande ett andra alternativ att kräva ett identifikationsnummer från medborgarna. Att basera stödet på nationalitet innebär också att alla rörliga EU-medborgare nu kan stödja initiativ, oavsett var de bor.

Kommissionen kommer att tillhandahålla ett centralt onlinesystem för insamling av stöd för alla initiativ, vilket kommer att minska både kostnaderna för organisatörerna och komplexiteten för medlemsstaterna. Uteslutandet av enskilda insamlingssystem har dock varit besviket i vissa delar av det civila samhället.

Åldern för att stödja ett initiativ kan nu fastställas till 16 år om en medlemsstat så önskar, även om det inte finns någon skyldighet att göra det, men det kan komma att ske små förändringar.

Inlämning och konsekvenser

Kommissionen behåller den rättsliga kontrollen över effekterna av ett framgångsrikt initiativ, och det finns ingen skyldighet för kommissionen att agera. Det finns dock en viss positiv utveckling när det gäller ett initiativs potentiella politiska inflytande. Organisatörerna kommer att presentera framgångsrika initiativ vid ett möte med kommissionen och vid en utfrågning i Europaparlamentet, som också kommer att hålla en plenardebatt om framgångsrika förslag till europeiska medborgarinitiativ. Granskningsperioden har också förlängts till sex månader. Förhoppningsvis kommer dessa förändringar att öka det europeiska medborgarinitiativets politiska inflytande, som är en av de största bristerna hittills.

På det hela taget är förordningen ett positivt steg framåt för EU:s deltagandedemokrati. Det europeiska medborgarinitiativet är dock fortfarande mycket ungt och måste fortsätta att utvecklas, särskilt den viktiga slutfasen när beslut fattas om ett initiativs inverkan på EU:s politik. Den nya förordningen har satt fyra år som den tid vi kan behöva vänta på den framtida utvecklingen av denna viktiga del av demokratin i EU.