FLER INITIATIV FÖR EU-MEDBORGARNA

Det europeiska medborgarinitiativet syftar till att göra EU mer demokratiskt, öppet och medborgarvänligt. Många av de förhoppningar som ursprungligen låg på detta lovande unga instrument uppfylls dock inte. Utöver de byråkratiska hinder och tekniska brister som verktyget upplever saknar det den publicitet som krävs för att få verklig effekt. I EU skriver medierna mer om det demokratiska underskottet än om det europeiska medborgarinitiativet. Denna brist på offentlighet är ett hinder för ett framgångsrikt engagemang i EU:s politiska processer på arbetsplatsen.

För några månader sedan lade Europeiska kommissionen fram ett reformförslag som många länge hade efterlyst. Förslaget syftar till att utnyttja hela potentialen hos verktyget för deltagande genom att göra det lättare för medborgarna att föra upp frågor på den politiska dagordningen.

Slutligen mer publicitet? Europaparlamentet lovar att spela sin roll

Huvudsyftet med det europeiska medborgarinitiativet är att ge medborgarna möjlighet att föra upp frågor på dagordningen på EU-nivå i syfte att skapa publicitet kring frågan och få större genomslagskraft på politisk nivå. En informationskampanj kommer bara att ha en liten inverkan i sig, men kräver en offentlig debatt om frågan för att uppnå en konkret förändring – detta gäller inte bara i Bryssel utan i alla EU-länder. Det är därför Europaparlamentet som måste ta itu med denna utmaning.

Parlamentet är det centrala europeiska forum där medborgarnas behov och farhågor diskuteras öppet. Den bör därför spela en framträdande roll i uppföljningen av framgångsrika europeiska medborgarinitiativ. Den goda nyheten från Bryssel är att parlamentet nyligen har tillkännagivit planer på att lägga fram en ändring av sin egen arbetsordning för att se till att parlamentets plenardebatter kan hållas om framgångsrika initiativ.

Detta är ett stort steg i rätt riktning. Europaparlamentet skulle också dra nytta av dessa debatter – det har alltför ofta drabbats av bristande uppmärksamhet i medierna jämfört med Europeiska kommissionen under årens lopp. Många initiativ är dock inriktade på tvistefrågor och kontroversiella frågor, vilket ger en möjlighet att göra det europeiska medborgarinitiativet känt för medborgarna och Europaparlamentet självt.

Den institutionella debatten är inriktad på deltagande

Oavsett hur långtgående den reviderade förordningen blir kommer den att ge tillfälle till konkreta förbättringar av reglerna för det europeiska medborgarinitiativet. På så sätt blir det lättare och mer tillgängligt för alla EU-medborgare som vill använda verktyget att registrera och organisera initiativet.

Men det handlar om mer än så – för EU skulle denna reform kunna markera början på en alltmer öppen och transparent ålder, där den lägger större vikt vid nya former av medborgardeltagande. Så småningom skulle detta kunna leda till en ny ”deltagandestruktur” som ger EU-medborgarna ytterligare möjligheter till deltagande och engagemang. Det är inte bara det europeiska medborgarinitiativet som långt ifrån har uppnått sin fulla demokratiska potential – det är också EU självt!