”Om vi inte ändrar någonting, förändras allt” – paralleller och lärdomar från deltagardemokratin i Österrike och Europa

I Österrike gör verktyget ”Volksbegehren” (framställning om en folkomröstning) deltagandedemokrati det möjligt för medborgarna att ålägga parlamentet en obligatorisk översyn av sin begäran, om det stöds med minst 100,000 underskrifter. I klimatkristider har framställningen om en folkomröstning om klimatskydd lätt passerat denna markering och ligger nu i händerna på parlamentet. Vad är förhoppningarna om vad som händer härnäst? Hur jämför den österrikiska Volksbegehren med det europeiska medborgarinitiativet? Vilka är de möjliga synergierna mellan dem?

Patrick Tobiaschek, Österrikes ambassadör för medborgarinitiativet, intervjuade Hannes Kramml, medlem av ”Klimavolksbegehren” (framställning om en folkomröstning om klimatskydd) [1], om framställningens utmaningar och framgångar och skillnaderna i jämförelse med det europeiska medborgarinitiativet. Hannes studerar ekologi efter att ha arbetat som teknisk projektledare. Han har ett brett intresse för sociopolitiska ämnen och är därför involverad i ideella föreningar, såsom denna framställning om en folkomröstning och ett tillståndsprojekt för att utforska alternativa former av jordbruk.

Denförsta framställningen om en folkomröstning i Österrike hölls 1964 och har sedan dess blivit en integrerad del av Österrikes politik [2]. Hur bedömer du denna form av deltagandedemokrati? Anser du att effekten på parlamentet är tillräckligt stor?

Det är det viktigaste direkta demokrativerktyget för att föra politiska frågor direkt till parlamentet. Men historien visar att en framställning om en folkomröstning tyvärr sällan har lett till en ändring av lagstiftningen. Särskilt om frågan inte passar in i de partier som för närvarande sitter i regeringen. Med tanke på den frivilliga och ekonomiska ansträngningen är det en stolthet att överläggningarna och diskussionerna i parlamentsutskotten äger rum långt ifrån offentligt.

Folkets krav är föremål för en bindande behandling, men i slutändan kvarstår ofta den parlamentariska statusen ”noterad”. I vilket fall som helst försöker vi mycket svårt att se till att så inte är fallet denna gång.

Var det svårt att övertyga människor om att delta i framställningen om en folkomröstning om klimatskydd? Finns det några hinder för att lämna in stödförklaringar?

I Wien, där jag deltog mest i evenemang eller demos, var namnet ”Klimavolksbegehren” ofta tillräckligt, och många var redan villiga att stödja. Att vara stödjande leder tyvärr inte automatiskt till en underskrift. Att gå till den administrativa myndigheten är förvisso ett hinder, men när registreringsperioden närmade sig sitt slut, t.ex. under registreringsveckan, blev detta hinder mindre och mindre. ”Mobiltelefonsignatur” för stöd är ett bra alternativ, även om den används i varierande frekvens bland befolkningen. Naturligtvis fanns det också kritiker och förnekande, men de var en minoritet, även om min iakttagelse förmodligen inte var representativ.

Dessutom var många villiga att stödja framställningen om en folkomröstning, men uppfyllde tyvärr inte kraven. Detta var särskilt smärtsamt för de personer som hade bott i Österrike under lång tid men som (ännu) inte hade erhållit medborgarskap av olika skäl.

Det var förmodligen inte lätt att nå de 100,000 underskrifter som krävdes. Innan du kan börja samla in stödförklaringar måste folkomröstningen registreras [3]. Stötte du på några hinder i registreringsprocessen?

Såvitt jag vet fanns det inga större svårigheter jämfört med andra utmaningar som vi stod inför. Till exempel när vi fick bilder på personer som var villiga att underteckna framställningen men stod i direkt anslutning till de administrativa kontoren och ibland skickades hem på grund av överbelastade servrar. Detta är särskilt smärtsamt.

I en framställning om folkomröstning anmäler folket huvudsakligen själva registreringsveckan, men det händer naturligtvis mycket innan. Vår sammanslutning har funnits i mer än två år. I början, långt före registreringen, var det nödvändigt att diskutera och enas om vetenskapligt grundade krav på att bekämpa klimatförändringarna, med beaktande av många olika perspektiv. Och det är då mycket olyckligt att se att underskrifter går förlorade i onödan. Detta gäller särskilt eftersom det inte är första gången sådana klagomål har framförts.

Efter registreringen följer stödfasen med målet att samla in 8,401 stödförklaringar. Sedan kan begäran om inledande lämnas in och registreringsförfarandet på åtta dagar (registreringsvecka) inleds [3]. Hur organiserade ni namninsamlingen under registreringsveckan?

Vi inledde stödfasen i augusti 2019 och gjorde en slående start direkt. Den första dagen nådde vi det nödvändiga antalet röstberättigade väljare per mille. Efter flera uppskjutanden lämnade vi in begäran om inledande i mars 2020. Vi var en av de fyra österrikiska framställningarna för en folkomröstning som nådde de nödvändiga 100,000 underskrifterna enbart i stödfasen, dvs. till och med före registreringsveckan i juni 2020.

Det finns en stor kampanj bakom en folkomröstning av det här slaget. Ett stort bidrag till denna framgång kom från de över 1,000 volontärer som outtröttligt gick i alla distrikt och så många platser i Österrike. Med flygblad, gatuåtgärder och mycket mer. Utan onlinekampanjer och PR skulle vi dessutom förmodligen inte ha uppnått våra mål. Stödbeloppet korrelerar starkt med mediernas närvaro. Initiativen måste alltid se till att tidningar och andra medier tar upp frågan och ökar medvetenheten.

Foto: MLG Mike, KVB

Du var definitivt mycket framgångsrik! Framställningen om en folkomröstning om klimatskydd har klart överskridit det nödvändiga antalet underskrifter. Nu måste det österrikiska parlamentet ta itu med klimatfrågor och dina krav. Kan du berätta mer om den nuvarande statusen?

Vi har fått nästan 400,000 underskrifter. Detta är osann, särskilt under den nuvarande situationen på grund av covid-19. Utöver underskrifter som kommer direkt från folket har en allians bestående av många icke-statliga organisationer, företag och framstående personligheter bildats. Allt detta gav nödvändigt stöd för att hantera våra krav vid parlamentets utskottssammanträden. Nyligen ägde expertutfrågningarna i miljöutskottet rum. de olika parlamentariska klubbarna bjöd in våra initiativtagare, forskare och experter.

För första gången i ett utskott gjordes detta offentligt med direktströmning och inspelning. Detta har uppmuntrat till en konstruktiv debatt och vi har utsikter till ett flerpartiförslag för att genomföra våra mål. Som vår talesperson Katharina Rogenhofer sammanfattade har vi lyckats säkerställa ett viktigt steg mot en progressiv klimatpolitik för alla parter. Nästa möte förväntas äga rum i början av mars. Sedan kommer vi att se om detta bara är en icke-bindande tjänst eller om vi närmar oss det politiska genomförandet.

Vilka utmaningar stod du inför och hur finansierar du en sådan framställning om en folkomröstning?

För att nå ut till ett stort antal människor behövs pengar! Vi kan nu fråga oss hur demokratiskt detta viktiga direktdemokratiska verktyg är, när nästan allt är beroende av ekonomiska resurser...

Finns det inget ekonomiskt stöd från staten?

Nej, inte alls. Men vi kunde locka till oss många partner, gjorde evenemang som en välgörenhetsauktion, och det fanns många privata givare som tackade för vårt ekonomiska stöd. Utöver de ovannämnda serverfelen var vi ofta tvungna att vara mycket flexibla i tiden när det gäller myndigheterna. Särskilt när det gäller covid-19-pandemin, eftersom det under en lång tid inte stod klart om och när vår registreringsvecka skulle äga rum. Till följd av detta var det nödvändigt att ständigt anpassa de teman som rör kampanjen och vår ekonomiska kontinuitet. Dessutom är omsvängningstakten hög i motsvarande grad. Vi arbetar alla här på frivillig basis vid sidan av våra jobb, studier och andra saker.

Efter att ha pratat om utmaningarna, låt oss gå vidare till något positivt: Vilket var det bästa tillfället för dig personligen under Klimavolksbegehren?

Detta skedde definitivt i slutet av juni. Registreringsveckan avslutades just och vi höll ett avslutande möte i Heldenplatz i Wien. På grund av den stora spridningen mellan de österrikiska delstaterna ägde utbytet mellan medlemmarna i allmänhet rum online. På nätet ser du många av dessa personer för första gången och får slutligen lära känna varandra personligen. Vi var alla uttömda från den intensiva fasen, men var också helt nöjda med den aviserade framgången.

Foto: Innes Futterknecht, KVB

EU-kommissionen har också försökt ta itu med klimatkrisen och vill motverka den gröna given. Vad vill du göra på EU-nivå?

En viktig fråga är nationell, men många saker kan bara lösas genom en mycket större strategi. Många av våra krav skulle kunna föras vidare till en högre nivå. Vissa av dessa överväganden ingår också i den gröna given, till exempel en bindande CO2-budget som kontrolleras av ett oberoende organ. Därefter ska kollektivtrafiken utvecklas inom Europa för att skapa ett viktigt alternativ till lufttransporter. Oavsett våra krav är många andra saker nödvändiga. Översynen av handeln med utsläppsrätter och den europeiska jordbrukspolitiken, för att nämna två exempel.

Rätten att lägga fram ett medborgarinitiativ är rättsligt förankrad i fördraget om Europeiska unionen, som senast anpassades i Lissabon 2007 [4]. Har du hört talas om det europeiska medborgarinitiativet? Har du och dina kollegor någonsin pratat om det?

Jag stöder säkerligen varje möjlighet till demokratiskt deltagande. Och ja, jag har hört talas om det europeiskamedborgarinitiativet tidigare. Men sanningen är att den inte spelade någon roll i våra handlingar i ”Klimavolksbegehren”, eller så är jag inte medveten om denna roll. Kanske finns det också problemet med låg medvetenhet. Om det inte är självklart för många av oss att känna till medborgarinitiativet finns det naturligtvis utrymme för förbättringar.

Förhoppningsvis kommer denna intervju att vara ett litet steg mot ökad medvetenhet. Förfarandet för det europeiska medborgarinitiativet [5] skiljer sig från Österrikes framställning om en folkomröstning. Organisatörerna måste bestå av minst 7 EU-medborgare som är bosatta i 7 olika EU-länder. Skulle detta ha varit ett stort hinder för dig?

Jag tror inte att det skulle ha varit ett stort hinder för oss, eftersom klimatrörelsen redan utvecklades långt före Österrikes ”Klimavolksbegehren”. Så det finns redan ett stort nätverk i Europa, och jag är säker på att det är möjligt att fungera väl med det. Samhället är till stor del känsligt för klimatkrisen, och det är säkert lättare att tillkännage en sådan fråga i hela Europa än för mer okända frågor.

Därefterregistreras initiativet hos Europeiska kommissionen. Sedan kan du börja samla in de 1 miljoner underskrifterna på papper eller på nätet [6], och du har 12 månader på dig att göra det. Skulle du säga att det är lätt att hantera, jämfört med de 100,000 utfästelser om stöd som behövs i Österrike? Har du redan stött ett europeiskt medborgarinitiativ?

Genom TTIP och Ceta fick jag kontakt med det europeiska medborgarinitiativet, men jag är rädd för att jag inte har stött något initiativ hittills. Men jag är säker på att det kommer att förändras mycket snart!

Om vi jämför befolkningsstorleken verkar de 1 miljoner underskrifterna i Europa vara en genomförbar storlek. Men bortsett från den större organisatoriska ansträngningen kan jag inte bedöma om det är lättare eller svårare än de 100,000 underskrifterna i den populära framställningen i Österrike. Åtminstone det minsta antal underskrifter som krävs för att ett land ska vara giltigt kan vara en utmaning.

När du har fått 1 miljoner underskrifter måste de inom 3 månader kontrolleras hos de behöriga myndigheterna i varje EU-land. Detta steg i behandlingen är inte nödvändigt i Österrikes framställning om en folkomröstning, men denna ytterligare insats ger också ett mycket större utrymme för att ta itu med människor.

Om denna granskning gör det möjligt att lämna in stödförklaringar direkt på plats är den ytterligare ansträngningen i vilket fall som helst motiverad. Kanske skulle vi ha kunnat samla in ytterligare röster om den officiella kanalen inte hade varit det enda alternativet. Det verkar vara mycket enklare att samla in underskrifter för det europeiska medborgarinitiativet. Och jag anser att det är lika bra och viktigt att dessa underskrifter officiellt granskas på nytt.

Efter en godkänd granskning lämnas initiativet in till Europeiska kommissionen. Därefter tar Europaparlamentet upp frågan och organisatörerna får möjlighet att presentera initiativet vid en offentlig utfrågning. Vilket pågående europeiskt medborgarinitiativ [7] anser du att Europaparlamentet bör göra en absolut översyn av?

Initiativet att ”starta ovillkorade basinkomster i hela EU”, som skulle säkerställa materiell existens och möjlighet att delta i samhället oavsett inkomst. För det andra, för att återställa den biologiska mångfalden, prioritera småskaligt och hållbart jordbruk och stödja jordbrukare i denna omställning, initiativet ”Rädda bin och jordbrukare! Mot ett bivänligt jordbruk för en hälsosam miljö ”skulle det vara en stor fördel för samhället. För att ta itu med vissa punkter som redan nämnts skulle jag stödja initiativet ”VAROR BORDERS – fullständiga politiska rättigheter för EU-medborgare”, och det finns naturligtvis många andra som bör behandlas.

Finns det något annat när det gäller medborgarinitiativen som du vill påpeka?

Enligt min mening är det ett problem när ungdomar, som kommer att påverkas mest av klimatkrisen, inte har möjlighet att rösta i denna fråga. Det är därför vi har startat ett initiativ och satt upp affischer vid evenemang där barnen eskorrigerar sig själva med handtryck, om de vill stödja dem. Även de personer som inte har rätt att delta på grund av att de saknar medborgarskap kunde således rösta visuellt. Medborgare som har bott här under lång tid men som inte har rätt att delta i politiska evenemang är redan en betydande del av vårt samhälle.

Foto: Jolly Schwarz, KVB

Mycket trevlig idé! Låt oss komma till den sista frågan: vad vill du som förespråkare för klimatskydd och deltagandedemokrati veta?

Ta initiativet. Särskilt under de senaste åren har vi visat vad vi uppnår tack vare trycket från befolkningen. Om vi inte ändrar någonting förändras allt!

Om ”Klimavolksbegehren”:

Som en oberoende och partiöverskridande röst företräder vi alla människor som kräver att politiker vidtar konkreta åtgärder mot klimatkrisen.  Vi uppfattar klimatskyddet som individens ansvar, utan som hela samhällets ansvar. Politikerna måste därför skapa en rättslig ram som också säkerställer en rättvis framtid som är värd att leva för våra barn.

Mer detaljerade krav finns på följande webbplats:

https://klimavolksbegehren.at/forderungen/m

Externa länkar:

[1] https://klimavolksbegehren.at/

[2] https://www.bmi.gv.at/411/Alle_Volksbegehren_der_zweiten_Republik.aspx

[3] https://www.bmi.gv.at/411/

[4] https://www.europarl.europa.eu/factsheets/en/sheet/149/european-citizens-initiative

[5] https://citizens-initiative.europa.eu/how-it-works_en

[6] https://citizens-initiative.europa.eu/online-collection-system_en

[7] https://citizens-initiative.europa.eu/find-initiative_en

https://www.bmi.gv.at/411/Volksbegehren_der_XX_Gesetzgebungsperiode/Klimavolksbegehren/start.aspx